I dagens samhälle har begrepp som mindfulness, yoga och olika detox och dieter förvandlats till högstatusprodukter. Men bakom de estetiska bilderna på sociala medier och de välformulerade råden från influencers döljer sig en djup språklig och filosofisk paradox. Det som från början handlade om att befria människan från sinnets bojor har blivit en industri som snarare förstärker Egot och uppmuntrar till ett okritiskt flockbeteende. Den stora massan upprepar dessa ord helt blint, utan minsta förståelse för deras etymologi eller ursprungliga innebörd.
Själva ordet mindfulness bär på en inneboende motsägelse. Att översätta det buddhistiska begreppet Sati (närvaro/medvetenhet) till att sinnet ska vara ”fullt” (mind-full) står i direkt kontrast till de österländska traditionernas egentliga mål: att tömma sinnet. Samma missförstånd gäller yoga, som i väst har reducerats till ett fysiskt stretchingpass eller en prylsport som kräver dyra mattor, rätt kläder, meditations-CD:ar och allt annat som går att sälja. Men yoga är inte gymnastik. Inom yogafilosofin, närmare bestämt i Patanjalis uråldriga Yoga Sutras, definieras yoga som Citta Vritti Nirodha – att stilla och upplösa sinnets tankevågor. Yoga är i själva verket en form av meditation, och det finns över 120 olika meditativa former, vilket ytterst få känner till. Målet är alltså inte att hantera, optimera eller fylla medvetandet med nya tekniker, utan och att genom meditation nå ett tillstånd av total frihet och tystnad.
Det handlar om att tömma glaset, inte att fylla det.
Att vi i västvärlden har landat i denna vilseledande ordvits har sin förklaring i en historisk och strategisk kompromiss. När forskaren Jon Kabat-Zinn på 1970-talet skulle lansera metoden på amerikanska sjukhus, lånade han ordet mindfulness från en brittisk 1900-talsfilolog som gjort en rent akademisk skrivbordsöversättning. Kabat-Zinn insåg att om han gick till västerländska läkare och sa att han ville lära patienterna att nå ”buddhistisk tomhet” och befria sig från sitt ego, skulle han bli utskrattad. Han skalade därför bort all filosofi och maskerade den österländska mystiken som rationell, västerländsk vetenskap. Att göra sinnet ”fullt” av medvetenhet passade perfekt in i vår prestationskultur, medan idén om tomhet skrämde.
Äkta befrielse går inte att ta betalt för. Det kräver absolut ingenting.
Idag fungerar orden inte längre som bärare av ett djupt innehåll, utan som rena varumärken och sociala markörer. När influencers marknadsför mindfulness hör följarna inte en språklig betydelse – de ser en hel livsstilsestetik med dämpade jordfärger och lyxiga yogamattor.
Men ett fritt och stilla sinne, eller den tomhet som beskrivs inom Zen, går inte att paketera eller ta betalt för. Det kräver absolut ingenting förutom din rena närvaro. Det krävs inte ens ett tyst eller stilla rum för att du ska kunna vara medveten om ditt eget medvetande; det är något som går alldeles utmärkt att utöva när du diskar eller slänger soporna. Men för att kapitalismen ska kunna tjäna pengar måste den skapa ett behov av det yttre. Därför gjordes en radikal metod för att montera ner egot om till ett ytligt projekt för att bygga upp det, där framgång mäts i hur duktig man är på att ”prestera” närvaro. Det hela har blivit ett tomt modeord som folk mekaniskt upprepar för att passa in och verka medvetna.
Det cyniska men ärliga är att många som följer strömmen inte är intresserade av sanning, etymologi eller filosofisk befrielse. Människor är stressade, har existentiell ångest och söker en snabb mental Alvedon för att orka med vardagen. Att möta sitt eget sinne på djupet kräver disciplin vilket är egentligen den lätta biten. Det svåraste av allt – det som kräver absolut mest är att vara fullkomligt ärlig mot sig själv. Vi människor är skrämmande duktiga på att ljuga för oss själva för att slippa se sanningen. Då är det betydligt bekvämare att köpa en färdig livsstil, följa influencers och blint svälja instruktionerna på förpackningen. Det vi ser i samtiden är därför en pinsam urvattning, där de ursprungliga orden har behållits men deras sanna innebörd har dött i marknadsföringens maskineri.