Vi pratar ofta om stress som något entydigt. Men det är skillnad på den stress som bygger upp dig, och den som bryter ner. Den kan kännas likadant, men den påverkar oss olika.
Det var läkaren Hans Selye, stressforskningens pionjär, som först skilde mellan Eustress – positiv stress, som ger energi, fokus och riktning och Distress – negativ stress, som dränerar, skapar kamp och känslan av förlorad kontroll.
Det är inte hur man har det utan hur man tar det
En deadline kan kännas tyngande för vissa – och som kreativt bränsle för andra.
Att vara social kan upplevas som lustfyllt och närande – eller som dränerande och överväldigande.
Tänk på en situation som brukar få dig att känna dig stressad. Känns det som ett hot eller en utmaning? – det enkla svaret ger dig en kraftfull kompass.
Exempel på distress:
- Finanskris
- En sorg
- Konflikt i relation
- Långvarig oro för sig själv eller någon annan
- Hälsoproblem
- Deadlines
- Känslan av att inte ha kontroll
Exempel på eustress:
- En stimulerande deadline
- Träna på gym
- Planera en semester
- Gå på spa eller få en massage
- Vara social i rätt sammanhang
- Göra något som känns meningsfullt
Stress kan ha inkubationstid på upp till 10 år
Du kan ha “klarat” en tuff period – men kroppen lever kvar i läget av anspänning.
Och ibland är det inte bara vi själva som påverkas – konsekvenserna av negativ stress kan drabba nästkommande generationer. Det vi inte bearbetar lämnar avtryck, både emotionellt och fysiskt (epigenetik).
Jag möter ofta människor som säger:
“Jag lever sunt, äter sunt, har lämnat det bakom mig – men ändå känns det fel i kroppen.” – Det är en gammal belastning som fortfarande pågår i form av en fysisk och mentalbrus.
Verktyg jag använder i mitt arbete
Jag arbetar med att hjälpa kroppen avsluta stressresponser som aldrig fick slutföras. Det sker ofta genom klassisk homeopati – men också med stöd i neurobiologi, emotionell återkoppling och förståelse för djupare psykodynamiska mönster.
Det är sällan som symtomet i sig som behöver behandlas – utan det olösta tillstånd som ligger under.
Självbetraktelse från ett kvantpsykologiskt perspektiv
Inom kvantpsykologin är inte upplevelsen i sig det centrala, utan medvetandets position i förhållande till upplevelsen. Stress är inte bara ett tryck – det är ett fält.
Och varje fält har en riktning. Det kan dra dig in i fight-or-flight, isolering eller kontroll eller öppna en möjlighet till omorientering.
Tre enkla steg – med radikal effekt:
- Istället för att tänka på “vad som händer mig”, fråga: Vilken är den mest dominanta känsla jag har just nu?
Exempel: ilska, skuld, oro, irritation, trötthet, besvikelse etc. - Se på detta tillstånd från ditt inre, på ett avstånd.
Det är inte du som är arg. Det är en känsla med namnet ”ilska” som du upplever. Du tränar nervsystemet att skilja mellan “jag är” och “jag upplever”. - Fråga: Vill jag sammansmälta med det här – eller stanna fri och medveten?
Själva valet skapar ett nytt utgångsläge.
Du får en chans att stanna upp innan kroppens system går i försvar. Det tar ca 90 sekunder för en emotionell impuls att passera om du inte matar den med tankar.
Den här övningen tränar dig att istället för att ha en omedveten reaktion göra ett medvetet val.
I mitt arbete kombinerar jag homeopatisk medicin med djup förståelse för nervsystemets mönster, emotionella reaktioner, epigenetik och psykodynamiska skikt.
Jag arbetar inte med symtom – utan med det som håller dem kvar.